PDA

View Full Version : Gatunamn Helsingfors



Gita Wiklund
23-10-03, 10:37
Hej alla!

Är det någon som vet var Norra Kärrgatan låg i Helsingfors? Jag gissar att den fanns ungefär där nuvarande Fredsgatan ligger, eller att nuvarande Fredsgatan kanske tidigare hette Kärrgatan.
Åtminstone fram till Mitten av 1800-talet fanns denna gata i Helsingfors. Är det någon som vet?

Gita :confused:

Henry
23-10-03, 15:10
Hej Gita,

Du tippade helt rätt.

Jag lånade boken Helsingfors gatunamn från år 1971.

Jag har biblioteket på andra sidan gatan.

Där står följande:

Kärrgatan, Norra, Södra std 1. Området mellan nuv. Ständerhuset och Norra hamnen bar ända fram till 1830-talet namnet Kärret. I dess södra del fanns en gata med ungefär samma sträckning som nuv. Kyrkogatan, och den kallades på 1720-talet till 1820-talet omväxlande Kärrgatan, Stora Kärrgatan, Öfre Kärrgatan och Södra Kärrgatan. En annan gata gick i områdets norra del ungefär längs nuv. Fredsgatan, och den benämndes på 1720-talet Kärrgatan och från mitten av 1700-talet till 1820-talet växelvis Lilla Kärrgatan, Kärrgatan, Öfre Kärrgatan och Norra Kärrgatan, vanligen det sistnämnda. Då Freds- och Kyrkogatorna byggdes under 1820-talet avskaffades de båda Kärrgatorna. Se Kärret.

Kärret std 1. För området mellan nuv. Ständerhuset och Norra hamnen användes från mitten av 1600-talet fram till 1830-talet namnet Kärret. Området bildade stadens nordöstra kvarter, som i stadsplanebeskrivningen 1706 och brandordningen 1750 kallades Kiärrkvarteret. Mitten upptogs av ett kärr, vars utlopp i havet fanns vid ändan av nuv. Kyrkogatan. Stadsdelen kallades också Norra kvarteret.

Om du behöver uppgifter på någon annan gata i Helsingfors, så har jag boken till 20.11. lånad.

Mvh

Henry Johansson

Gita Wiklund
23-10-03, 16:16
Superbt Henry!

Du må tro att jag har funderat lite över det där. Och tack för att du gav ett så fylligt svar, jag har undrat över om det fanns ett kärr och var det sträckte sig. Tack vare din hjälp har jag nu också fått klarhet i att det var där som Johan vagnmakaren hade sin gård, och sannolikt också verkstaden. Hans son Hans Gabriel som var bror till min ff ff far bodde på Norra Kärrgatan, och det stämmer ju eftersom han var den av bröderna som drev vagnmakeriet vidare.

Brodern, min ff ff f Gustaf Fredrik, däremot hade en butik och sin bostad på Alexandersgatan 14 i ett hus som han lät uppföra och som fortfarande finns kvar. Efter vad jag förstår så hette den här delen av Alexandersgatan på den tiden (i början av 1800-talet) Fredsgatan. Jag är osäker på när den bytte namn till Alexandersgatan, du kanske kan kolla upp det?

Gita :)

Henry
23-10-03, 16:40
Hej Gita,

Alexandersgatan - Aleksanterinkatu std 1, 2. 1833 i formen Alexandersgatan, syftande på Alexanders Universitetet, vars huvudbyggnad vid gatan blev färdig 1832 (både universitetet och gatan uppkallade efter Alexander I). Gatans östra del från hamnen till nuv. Fabiansgatan har funnits som gata sedan 1640-talet, äldst under namnet Stora gatan eller Storgatan. Också namnet Stora långa gatan användes under förra hälften av 1700-talet. I slutet av 1700-talet kallades den östra delen Norra gatan. I början av 1800-talet benämndes gatan omväxlande Långa gatan, Nylandsgatan, Konungsgatan - Kungsgatan - Kongsgatan. Under sitt besök i Helsingfors 1819 godkände kejsar Alexander I enligt förslag av stadens representanter namnet Fredsgatan för denna gata, samtidigt som han förkastade förslaget att nuv. Unionsgatan skulle döpas till Alexandersgatan. Därefter användes också Stora Fredsgatan. Under 1830-talet fylldes Gloviken, som sträckt sig över den nuv. gatusträckningen till Esplanaden, och gatan utbyggdes till sin nutida längd. I samband med stadsplaneändringen kom också namnfrågan upp. Enligt arkitekt Engel, som ledde byggnadsarbetena, skulle gatan döpas till Nicolaigatan efter den nya Nicolaikyrkan, som uppfördes i närheten. Magistraten ansåg det lämpligare att gatans namn åter skulle knytas till Alexanders Universitetet. Magistratens förslag fick landhövdingens förord och sändes till kejsar Nikolai I för fastställelse. I början användes endast det sv. namnet, sedan 1866 inoffic. fi Aleksanterinkatu, vilket fastställdes 1909. (I 1926 års gatunamnskommitté föreslogs åter Storagatan - Suurkatu, men förslaget fick inte understöd).

Mvh

Henry Johansson

Gita Wiklund
23-10-03, 16:56
Tack så mycket Henry!

Med alla dessa namnändringar på gator gäller det verkligen att inte dra förhastade slutsatser, utan veta under vilken tid de hette vad!

Hälsningar,
Gita

Gunnel
23-10-03, 17:25
Snälla Henry!

Kan du kolla vad det står om Badhusgatan. Som född och uppvuxen i Helsingfors vet jag nog ungefär var den låg, och jag har t.o.m. ett fotografi av huset (Badhusgatan 6-8) där Marusarna bodde vid sekelskiftet. Tänkte bara ifall där står något intressant.

Med tack på förhand.
Gunnel M

Henry
23-10-03, 19:35
Hej Gunnel,

Badhusgatan - Saunakatu std 7, se Södra Strandvägen.


Södra Strandvägen - Etelärantatie std 7, 9, 1928, syftande på läget. Denna huvudväg till Brunnsparkens badanstalt bar sedan 1840-talet namnet Badhusgatan, vilket fastställdes 1887. 1909 fastställdes det fi. namnet Saunakatu. Kartbilagan 1866 upptog det inoffic. namnet Brunnshusgatan - Wisilänkatu. Också namnet Kaivopuistontie förekom på 1880-talet. Som nytt namn infördes 1969 Skeppsbrogatan - Laivasillankatu. Se Hvarfssqvären och Varvsgatan.


Hvarfssqvären std 7, 1887 för en liten plantering som planterats mellan hamnbanan och den dåtida Badhusgatan (nuv. Skeppsbrogatan) vid Observatorieberget. Syftande på ett skeppsvarv, som sedan 1700-talet hade funnits vid denna del av Södra hamnen. Se Södra Strandvägen.


(Varvsgatan - Veistämönkatu) std 12, föreslaget 1955 för nuv. Skeppsbrogatan, syftande på det varv som från 1746 i 200 år verkade på platsen, men förslaget blev inte godkänt. Se Södra Strandvägen.

Mvh

Henry Johansson

Henry
23-10-03, 20:00
Hej Gita,

Du har ju någon Kåhlman som på 1800-talet flyttade till landet och bo till Villa Humleberg.

Det som då var landet är nuförtiden Tölö, som är ganska centralt i Helsingfors.

Jag bor själv på Hummelgatan sedan 10 år tillbaka.


Humleberg - Humalisto std 14. Området mellan nuv. Hummelviken och Mannerheimvägen hörde till de villaområden som staden utarrenderade i början av 1840-talet, och det benämndes Humleberg i anslutning till viknamnet Hummelviken intill. Det fi. namnet i bruk i början av 1900-talet. Se Hummelviken.


Hummelviken - Humallahti std 14. På kartor 1696 Kumbelwijken och från och med 1700-talet Hummelvik. Den fi. motsvarigheten införd i slutet av 1800-talet. Om formen Kummel- är den ursprungliga kan namnet ha syftat på de höga strandbergen och på det bronsåldersröse som finns där. Om ursprungsformen varit Hummel- har namnet troligen åsyftat växten vildhumle.


Hummelgatan - Humalistonkatu std 14, 1906 i formerna Hummelgatan - Humalkatu. 1909 infördes fi. Humalistokatu och 1928 den nuv. fi. formen.

Mvh

Henry Johansson

Gita Wiklund
23-10-03, 20:20
Henry,

Man kan ju nästan tro att du fångade upp mina tankar!
Som du kanske sett så har jag precis skrivit en fråga angående den här villan som Gustaf Fredrik Kåhlman ägde, eller åtminstone hade någon sorts rättigheter till.
I somras var jag i Helsingfors och promenerade från Mejlans (där jag är född och bodde till jag var 4 år) och längs med Hummelviken tillbaka till centrum. Det hade varit roligt att kunna lokalisera platsen där villan en gång var. Tyvärr var ju adresserna inte särskilt specifikt angivna i annonser på 1800-talet. Stan var väl så pass liten att folk visste ändå.

Hälsningar
Gita

Gunnel
24-10-03, 08:46
Originally posted by Henry
Hej Gunnel,

Badhusgatan - Saunakatu std 7, se Södra Strandvägen.


Södra Strandvägen - Etelärantatie std 7, 9, 1928, syftande på läget. Denna huvudväg till Brunnsparkens badanstalt bar sedan 1840-talet namnet Badhusgatan, vilket fastställdes 1887. 1909 fastställdes det fi. namnet Saunakatu. Kartbilagan 1866 upptog det inoffic. namnet Brunnshusgatan - Wisilänkatu. Också namnet Kaivopuistontie förekom på 1880-talet. Som nytt namn infördes 1969 Skeppsbrogatan - Laivasillankatu. Se Hvarfssqvären och Varvsgatan.


Hvarfssqvären std 7, 1887 för en liten plantering som planterats mellan hamnbanan och den dåtida Badhusgatan (nuv. Skeppsbrogatan) vid Observatorieberget. Syftande på ett skeppsvarv, som sedan 1700-talet hade funnits vid denna del av Södra hamnen. Se Södra Strandvägen.


(Varvsgatan - Veistämönkatu) std 12, föreslaget 1955 för nuv. Skeppsbrogatan, syftande på det varv som från 1746 i 200 år verkade på platsen, men förslaget blev inte godkänt. Se Södra Strandvägen.

Mvh

Henry Johansson



Hej och god morgon och tusen tack Henry!


Gunnel