SFHS Topmenu: Finlander | SFHS | Repository | Talko | DEE |

03.Silverskatten

From SFHS

Jump to: navigation, search

År 1571 insamlade kronan en extra skatt, den s.k. silverskatten, för att betala lösen för Älvsborg, vid Göta älvs utlopp på den svenska västkusten, som danskarna erövrat. Bönderna måste betala tio procent av sin lösegendom i skatt. Länsmannen och kyrkoherden gjorde upp ett skatteregister och antecknade hur många hästar, kor, får och grisar samt värdefulla metallföremål varje bonde ägde.

Registret ger en bild av förmögenhetsförhållandena på bondgårdarna på 1570-talet. I Tavastby nämner registret 18 bönder. Elva bönder ägde en eller flera hästar, sju bönder saknade häst. Tretton bönder ägde en eller flera kor medan fem bönder inte ägde en enda ko. Sammanlagt fanns det på gårdarna i byn 20 hästar, 66 kor och ungdjur, 82 får, 25 bockar och getter samt fyra svin. Den förmögnaste bonden var Lasse Jönsson på Labbas. Han deklarerade för tre hästar, åtta kor och fem ungdjur i ladugården. Dessutom hade han fjorton får och fem getter. Sju hemman betecknas som öde (Soikkeli 1912 s. LXXIX).


Landsvägen

På medeltiden banades en smal landsväg genom den nyländska kusttrakten. Vägen som förenade Åbo med Viborg löpte genom Helsine. Västerifrån, från Esbo, gick vägen söder om Långträsk och därefter genom Tavastby och vidare till Kvarnbacka, nuvarande Vandaforsen, där en bro ledde över Vanda å. I Tavastby låg gårdarnas bostadstomter i närheten av landsvägen.


Bild En karta från år 1700 av lantmätare Samuel Brotherus visar vilka gårdar som fanns i Tavastby och var gårdarnas bostadstomter låg. Längst i väster invid gränsen till Gammelgård fanns Skinnars (A). Därefter följde Skobbas (B), Jussas (C) och Mattas eller Labbas (D). Vid stigen som ledde till bron över bäcken fanns Nybyssen (E) och Gällens (F). På platsen finns numera Tavastukulla gårds byggnader. Då kartan ritades låg gårdens huvudbyggnad (H, Gårdh) ett stycke österut i närheten av Lillträsk. I mitten av 1700-talet hade Tavastkulla gårdscentrum flyttats till den plats där det nu finns. Längst i öster låg Böle (G, Böling). RA MHA B7 14/ 1-3.


Tavastkulla säteri

Tavastkulla säteri bildades av flera hemman som förlänades till amiral Bengt Juusteen.- Med säteri avses en gård där en adlig förläningstagare bor.- År 1599 var omkring 40 gårdar i Helsinge förlänade till Juusten, som blivit adlad 1591 och antagit namnet Gyllenlood. Hans gårdar fanns förutom i Tavastby bland annat i Kårböle, Baggböle och Domarby (Kuisma 1990 s. 180). Under reduktionen 1680 omvandlades Tavastkulla säteri till säterirusthåll, vilket betydde att innehavaren av säterirusthållet var skyldig att göra rusttjänst och utrusta en ryttare för gården. Familjen Gyllenlood förlorade Tavastkulla 1680 då gården blev ett säterirusthåll, men återfick godset tio år senare.

” Amiralen blev adlad Gyllenlood och ätten ägde säteriet Tavastkulla eller Gållbacka ända tills en ättling i 4:de led löjtnanten Axel Lorens Lindecrantz sålde det år 1702 åt den rike handelsmannen Petter Sund från Helsingfors. Därmed hade det kommit till byn en herre som ställde till med ständigt trassel för bönderna. Så klagar bonden på Skinnars år 1708 över att Petter Sund har rövat av honom 1½ aln jord. Då hemmanets skattejord beräknades till 4½ alnar så var det mer än det låter” (Lindholm 1959).

Husbonden på Böle, Hans Hansson, råkade ut för Sunds manipulation. Vid ett skifte 1708 lyckades Sund komma åt Böles största åker och äng. Hansson ansåg därefter att han inte kunde klara av rusthålls–skyldigheten och sålde hemmanet till handelsman Petter Sund och köpte Backas i Käinby i stället. På Samuel Brotherus karta över Tavastby år 1700 låg säteriets byggnader i näheten av Lillträsk. Omkring mitten av 1700-talet var Tavastkulla delat i tre delar. Gårdscentrum för den största delen av Tavastkulla hade då flyttat västerut, närmare Långträsk. Släkten Sund innehade Tavastkulla och Böle till 1743 då gårdarna såldes till frälseinspektören Erik Fredrik Ytterberg. Han var 1750 en av de fem personer i socknen som ägde en tvåhjulig schäs (Kuisma 1990+, s. 370). Hela Tavastkulla köptes 1783 av överstelöjtnant Carl Fredrik Ridderstorm.. Denne tillhörde ett konsortium som 1785 började utvinna malm i Tavastby (Hako & Hako & Broända 2005, s 26-29).

Personal tools
blog comments powered by Disqus