SFHS Topmenu: Finlander | SFHS | Repository | Talko | DEE |

A small glossary for beginners

From SFHS

Jump to: navigation, search
  • adel, samhällsklass som tilldelats vissa ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk eller social natur. Sedan 1854 utges en kalender över de adliga ätter som är introducerade på riddarhuset, se Sveriges ridderskap och adels kalender. Fullständiga genealogier över alla introducerade adelsätter är publicerade av Gustaf Elgenstierna i "Den introducerade svenska adelns ättartavlor".
  • ana, detsamma som förfader; man skiljer mellan anfader (manlig ana) och anmoder (kvinnlig ana).
  • anfader, se ana.
  • anlista, redovisning av en persons förfäder (anor) i listad form, det vill säga anorna räknas upp i nummerordning (jfr annummer).
  • anmoder, se ana.
  • annummer, det nummer en ana (förfader) har i en antavla eller anlista. Det finns olika numreringssystem, vanligast är Kekules system.
  • antavla, redovisning av en persons förfäder (anor) i grafisk form (i ett rutsystem). Mindre antavlor i A4-format rymmer 3–5 generationer. Ibland används termen antavla också om anlistor, exempelvis i skriften Svenska Antavlor.
  • anträd, en antavla utformad som ett träd där probanden utgör stammen och förfäderna grenverket.
  • bryllingar, barn till sysslingar; annat ord är fyrmänningar.
  • dubbelkusiner, se kusiner.
  • dödbok, kronologisk förteckning över avlidna personer. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra dödböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone den avlidnes namn, ålder och hemort, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsordsaken (från 1749). I äldre tid (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart begravningsböcker, dvs. förteckningar över begravda personer utan att dödstiden anges.
  • Elgenstierna, se adel.
  • fadersnamn, se patronymikon.
  • femmänningar, annat ord för pysslingar.
  • frände, släkting (ålderdomligt).
  • fränka, kvinnlig släkting (ålderdomligt)
  • fyrmänningar, annat ord för bryllingar.
  • födelsebok, kronologisk förteckning över födda barn. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra födelseböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone barnets namn, tidpunkt för födelse och -dop, föräldrarnas namn och hemort samt faddrarna. I äldre tid (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart dopböcker, dvs. förteckningar över döpta barn där födelsetiden inte nämns.
  • Gregorianska kalendern, den tideräkning som används i Sverige från och med 1753. På kontinenten infördes den redan i slutet av 1500-talet av påven Greogorius XIII.*Hagers system, system att numrera förfäderna i en antavla, uppkallat efter den tyska genealogen ..... Hager. Varje generation ges en romersk siffra (förfäldrarna I, far- och morföräldrarna II, etc) och sedan numreras individerna i varje generation från 1 och uppåt, ex. farfar = II:1, morfarsmor = III:6.
  • halvkusiner, se kusiner.
  • husförhörslängd, förteckning över invånarna i en församling, uppställd familjevis. Denna typ av kyrkobok är unik för Sverige och Finland och ger mångskiftande upplysningar om våra förfäder. Husbonden med hustru och barn, pigor och drängar, föräldrar och inhyseshjon, alla finns de noga noterade under byar och gårdar på landet och under rotar och kvarter i städerna. I husförhörslängderna får man reda på när och var förfäderna var födda. Där noteras deras kunskapsbetyg i katekes och förklaringar, i läsning och förståelse; vi får också uppgift om nattvardsgång. Tyvärr är husförhörslängderna ofullständigt bevarade och finns för de flesta socknar inte förrän från senare hälften av 1700-talet.
  • jordebok, förteckning över jordegendom med uppgift om varje gårds skyldigheter ifråga om skatt, rotering, rusttjänst med mera. Ofta framgår också jordens ägare och brukare. Jordeböckerna fördes av de lokala kamerala myndigheterna 1541-1908 då de ersattes av jorde- och fastighetsregister.
  • Julianska kalendern, den tideräkning som användes i Sverige till och med 1753. Den har namn efter Julius Caesar, på vars uppdrag den utformades.
  • Kekules system, system att numrera förfäderna i en antavla, uppkallat efter den tyska genealogen Stephan Kekule von Stradonitz. Probanden numreras 1, far 2, mor, 3, farfar 4, farmor 5, morfar 6, mormor 7, farfarsfar 8, etc. Genom sin enkelhet har systemet med tiden blivit det mest använda, såväl i Sverige som internationellt.
  • kollateraler, personer som släktmässigt befinner sig på samma avsstånd från en gemensam förfader, ex. barnbarn är kollateraler sinsemellan.
  • Krigsarkivet, det viktigaste arkivet för den som söker uppgifter om förfäderna som tjänat som militärer. Arkivet ligger på Östermalm i Stockholm.
  • kusiner, personer vars föräldrar är syskon. Med halvkusiner avses personer vars föräldrar endast är halvsyskon, med dubbelkusiner personer vars båda föräldrar är syskon.
  • mantalslängder, skattelängder som redovisar den så kallade mantalspenningen, en personskatt som utgick från omkring 1630 till 1938. Mantalslängderna är en mycket viktig källa för släktforskaren.
  • patronymikon, fadersnamn, efternamn bildat av faderns förnamn med tillägget -son eller -dotter, ex. Andersson, Andersdotter; användes allmänt i Sverige till omkring år 1900.
  • proband, den person vars förfäder redovisas i en antavla (anlista).
  • pysslingar, barn till bryllingar; annat namn är femmänningar.
  • Riksarkivet, det största arkivet i Sverige, centralmyndighet för det statliga arkivväsendet.
  • släktnamn, efternamn som ärvts, vanligtvis efter fadern.
  • Släkt och Hävd, tidskrift utgiven sedan 1950 av Genealogiska Föreningen i Stockholm, för närvarande med 4 nr/år.
  • släkttavla, grafisk framställning över släktskap mellan olika personer; det finns två huvudtyper av släkttavlor: antavlor (en persons förfäder) och stamtavlor (en persons ättlingar). Släkttavlor kan ibland ha formen av ett träd och kallas då ofta släktträd.
  • släktträd, se släkttavla.
  • småkusiner, annat ord för sysslingar, används särskilt i Svenskfinland.
  • spinnsidan, kvinnliga släktled eller en släkts kvinnliga medlemmar.
  • SVAR, Svensk arkivinformation, enhet inom riksarkivet som tillverkar mikrokort av äldre arkivhandlingar (kyrkoböcker, domböcker, mantalslängder, etc), som sedan lånas ut eller säljs till forskare. Utlåningen sker antingen via kommunbiblioteken eller direkt till forskare. SVAR ligger i Ramsele (Ångermanland).
  • Swedish American Genealogist, svenskamerikansk släktforskartidskrift som ges ut i Illinois, USA, med fyra nr/år sedan 1982. Den grundades av den kände svenskamerikanske forskaren Nils William Olsson.
  • Svenska Antavlor, skriftserie för antavlor i listform (anlistor), utgiven 1980–86 av föreningen Genealogisk Ungdom i Göteborg och sedan 1987 av Sveriges Släktforskarförbund med 2 nr/år.
  • Sveriges ridderskap och adels kalender, periodiskt utkommande presenskalender, utgiven sedan 1854, och i dagligt tal benämnd adelskalendern. Den innehåller genealogier över de på Sveriges riddarhus introducerade ätterna. En föregångare var A.A: von Stiernmans "Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel" (1754–55).
  • svärdssidan, den manliga linjen i en ätt i motsats till spinnsidan.
  • syskonbarn, i äldre tid benämning på kusiner, numera avses en persons brors eller systers barn.
  • sysslingar, barn till kusiner; andra namn på sysslingar är tremänningar och småkusiner.
  • tionde, en kyrklig skatt som ursprungligen utgick med en tiondedel av avkastningen av jordbruk, boskapsskötsel, fiske med mera. Skatten infördes i Sverige på 1100-talet. För redovisningen fördes tiondelängder (se detta ord).
  • tiondelängder, skattelängder som redovisar brukarna av jordbruksfastigheter och fastigheternas avkastning. Tiondelängder finns bevarade från mitten av 1500-talet till omkring 1720.
  • trassling, barn till pysslingar (använt i denna betydelse av genealogen Victor Örnberg), men också skämtsam benämning på avlägsna och invecklade släktskap.
  • tremänningar, annat ord för sysslingar.
  • valloner, yrkeskunniga smeder och kolare som "importerades" i början av 1600-talet för att tillföra nytt kunnande i den svenska bergshanteringen. De kom från området kring staden Liège i nuvarande Belgien.
  • vigselbok, kronologisk förteckning över vigda par. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i församlingarna skulle föra vigselböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone kontrahenternas namn och hemort samt tidpunkten för vigseln.
Svedish: -
English: -
Finnish: -

Many of the words in the dictionary still lacks english explanatory text. If you want to assist in entering the explanations, please contact


Back | To the beginning | till början | alkuun | Finlander

Personal tools
blog comments powered by Disqus