SFHS Topmenu: Finlander | SFHS | Repository | Talko | DEE |

Genos 1940 vol 11 11 13.htm

From SFHS

Jump to: navigation, search

Genos 11(1940), s. 13-15 (En bortglömd medlem i Svenska Vetenskapsakademien.)

GENOS

- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

En bortglömd medlem i Svenska Vetenskapsakademien.

A. R. Cederberg

Vid Svenska Vetenskapsakademiens möte den 13 september 1740 meddelade inspektorn vid lantmäterikontoret, den bekante Jakob Faggot, att en kyrkoherde i Finland, pastorn i Pielisjärvi socken, inlämnat till Kammarkollegium ett förslag till riors förbättrande »hvaraf Cammar-Collegium tagit sig anledning at efterfråga af hvad egenskaper samme man vore». Emedan Faggot hade sig bekant, att bemälte pastor hade »mycken förfarenhet i naturen» föreslog han honom till medlem av Vetenskapsakademien.

Mannen i fråga var kyrkoherden i Pielisjärvi socken Jakob Stenius.

Vid ett av sina följande möten, den 5 november 1740, valde Vetenskapsakademien kyrkoherden Stenius enhälligt till Akademiens ledamot[1].

Stenius' namn kom dock aldrig att införas i Vetenskapsakademiens medlemsförteckningar och hans inval blev så bortglömt, att den person, som i tryck utgivit Akademiens älsta protokoll, alldeles tagit miste därom, vem som åsyftas med denna finska pastor. I stället för kyrkoherden i Pielisjärvi har man gissat på kapellanen i Pudasjärvi Jeremias Stenius, en släkting till den förstnämnde[2]. Och så vitt jag kan se, omnämner docenten, doktor BENGT HILDEBRAND alls icke Stenius' namn i sitt synnerligen brett anlagda och med enskildheter späckade arbete över Vetenskapsakademien.

Jakob Stenius, kyrkoherde i Pielisjärvi (1704-1766), är ju mycket bekant och högt värderad i Finlands odlings historia[3]. Han har flere gånger även senare trätt i förbindelse med Svenska Vetenskapsakademien liksom hans son med samma namn Jakob Stenius d. y. (1732-1809), faderns efterträdare såsom kyrkoherde i Pielisjärvi[4]. Det är icke min avsikt att i detta sammanhang skildra Stenius' förhållande till Svenska Vetenskapsakademien. Det torde dock intressera att i korthet beröra frågan angående de förbättringar av riors byggande, som föranledde Faggots förslag om Stenius' väljande till medlem av det illustra samfundet.

Stenius hade, efter det han år 1729 blivit prästvigd, verkat som präst i Södra Finland, i Myrskylä (Mörskom) och Artjärvi (Artsjö). Han hade visat sig vara mycket intresserad av tidens ekonomiska framåtanda. På sitt kapellansboställe i Artjärvi anställde han allehanda försök till förhöjande av jordbruket och försökte att intressera även sina församlingsbor för sådana försök och förbättringar. Här konstruerade han en ny typ för riors uppbyggande, som enligt hans eget tycke var mycket ändamålsenlig: säden torkades hastigt trots det, att vedåtgången var synnerligen måttlig. Han var färdig att i rikshuvudstaden presentera och förklara sin uppfinning och vände sig i denna avsikt till landshövdingen i Nylands och Tavastehus län friherre Gyllenstierna. Denne antog sig saken, skrev därom till Kammarkollegium och föreslog, att Stenius möjligen kunde få resa till Stockholm. Stenius var nyligen - i slutet av juli 1740 - utnämnd till kyrkoherde i Pielisjärvi församling i Karelen och det vore väl, om han kunde få göra sin resa före flyttningen till den nya församlingen[5].

Kammarkollegium kunde dock icke annat än uppmana landshövdingen att genom Stenius infordra noggrannare underrättelser om uppfinningen och huru den visat sig i det praktiska livet, varefter kollegium sade sig vara berett att hos konungen föreslå någonslags belöning för Stenius[6].

Det ligger nära till hands att antaga, att Stenius nu genom landshövdingen sänt sina modellritningar och förklaringar däröver till Kammarkollegium. De översändes sedan till Vetenskapsakademien.

Under tiden hade Faggot gjort sitt förslag till Akademien.

Så vitt den, som skriver dessa rader, kunnat konstatera, finnas icke Stenius' ritningar och förklaringar över dem bevarade i Vetenskapsakademiens arkiv. Vi kunna fastställa, att professor P. A. Gadd i medlet av 1770-talet anhållit hos Akademien att få dem till låns, och det är ju mycket troligt, att han verkligen fått tillstånd därtill, det är ju även möjligt, att originalritningarna stannat på den vägen. Professor Gadd höll som bäst på med sitt stora arbete om den svenska lantskötseln och fick då genom Stenius' son, den nyssnämnde Jakob Stenius, d. y. veta om faderns förslag till förbättrade riebyggnader och att han sänt ritningar däröver till Sverige. Gadd redogjorde för dessa försök och gav en beskrivning över dem. Beskrivningen finnes i Gadds stora arbete »Försök til en systematisk Inledning i Svenska Landt-skötselen», i dess tredje del, som utkom i Stockholm 1777.

Noter

[1] E. W. DAHLGREN, Svenska Vetenskapsakademiens protokoll för åren 1739, 1740 och 1741 I . Stockholm 1918, ss. 258, 268 - Socknens namn läses av utgivaren Padasjärfvi.

[2] Samma arbete I I , s. 113.

[3] A. R. CEDERBERG, Jaakko Stenius vanhempi. Kappale 18:nnen vuosisadan suomalaista sivistyshistoriaa. [J. S. d. ä. Ett kapitel ur Finlands kulturhistoria under det 18:de seklet]. Helsinki 1928. - Se även Stenius' biografier i MATTH. AKIANDER, Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift, Helsingfors 1868, samt Biografinen Nimikirja, Finsk Biografisk Handbok och Kansallinen Elämäkerrasto.

[4] A. R. CEDERBERG, a. a., ss. 240-269.

[5] Landshövding Gyllenstiernas brev till Kammarkollegium 5.8.1740. En avskrift av brevet i S. V. A:s arkiv.

[6] Kammarkollegii skrivelse till landshövding Gyllenstierna 3.9.1740. En avskrift, tagen av kyrkoherden Stenius, i S. V. A:s arkiv. Jag beklagar, att jag ej varit i tillfälle att kontrollera de sistnämnda breven.

Selostus.

Kirjoittaja osoittaa, että Pielisjärven kirkkoherra Jaakko Stenius vanhempi Ruotsin Tiedeakatemian kokouksessa marraskuun 5 päivänä 1740 yksimielisesti on valittu akatemian jäseneksi. Tunnettu Jakob Faggot, joka oli tehnyt esityksen Steniuksen valitsemisesta, perusteli esitystään sillä, että Stenius oli suuri »luonnon tuntija» ja että hän oli suunnitellut uuden riihien rakentamistavan.

Steniuksen nimeä ei kuitenkaan ole merkitty Tiedeakatemian jäsenkirjaan ja hänen valitsemisensa on jäänyt jälkimaailmalle kokonaan tuntemattomaksi.

Kirjoittaja osottaa vielä, että Steniuksen suunnitelmaa riihien tarkoituksenmukaisesta rakennustavasta on professori P. A. Gadd käyttänyt hyväkseen teoksessaan Ruotsin maanviljelyksestä, joka ilmestyi Tukholmassa 1770-luvulla. Jaakko Steniuksen vastaavat piirustukset ovat ilmeisesti ollut Ruotsin Tiedeakatemian arkistossa, mistä Gadd on pyytänyt niitä lainaksi. Ei ole mahdotonta, että hän on saanut ne lainaksi ja että ne sitten ovat häipyneet tuntemattomille teille.


Genos 11(1940), s. 13-15

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1940 års register | Årgångsregister


Genos articles published by and copyright The Genealogical Society of Finland
The original article can be found here

Personal tools
blog comments powered by Disqus