SFHS Topmenu: Finlander | SFHS | Repository | Talko | DEE |

Genos 1940 vol 11 11 48.htm

From SFHS

Jump to: navigation, search

Genos 11(1940), s. 48-57 (Granö från Terijärvi.)

GENOS

- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Granö från Terijärvi.

Harry Walli

I I .

I föregående kapitel fastställdes, att den i tabell 7 omnämnda Jakob Larsson Granö var son till en Lars Eriksson, med vilken en helt ny släkt kom på Granö. Vidare att den i tabell 6 omnämnda Lars Mattssons fader Matts Olofsson, husbonde på Granö, hörde till släkten Kolamb och hade denne Matts Olofsson (Kolamb) varit gift med en dotter i Granögården.

Då vi nu gå för att granska Matts Olofssons (Kolamb) företrädare på Granö, böra vi genast fastställa, att redan i början på 1600-talet Granö-hemmanet var delat itu och beteckna vi den del av hemmanet, som Matts Olofsson (Kolamb) innehade, med Granö I och den andra delen med Granö I I . Då Granö-bönder omnämnas i domböckerna, säges naturligtvis icke, till vilken hemmansdel resp. person hörde och böra vi därför först försöka noga identifiera våra personer innan slutsatser om deras släktförbindelser göres.

Som tidigare nämnts, anförde Per Thomasson Rapp vid tinget 1691, att hans moderfader Per Jönsson ägt Lars Mattsson Granös faders Matts Olofssons hustrus syster och hade de bägge varit döttrar i Granö-gården. Då vid tinget 1649 förekommer en Per Jönsson i Terijärvi, vilken fordrar av sin hustrus faderbroder Jöran Eriksson i Granö arv efter hustruns far från år 1638, kunna vi vara övertygade om, att vi här ha att göra med Matts Olofssons (Kolamb) svåger Per Jönsson Rapp. Därav följer, att såväl Per Jönssons som Matts Olofssons hustrur äro döttrar till Jöran Eriksson Granös broder. Detta bekräftas ytterligare genom tvenne protokoll från år 1678, det ena från Karleby och det andra från Kronoby tingslag. I det förstnämnda säges, att Granö åbon Matts Olofsson, som bor på hemmanet med sin svärfars bror Jöran, ej tillät spågumman Margareta Präst att gifta sig med Jöran, då en gammal gubbe, och hade Margareta därför bragt olycka över Matts Olofssons familj. Bl.a. hade Matts Olofssons son Johan bedrivit otukt med sitt syskonabarn Malin. I det senare protokollet behandlas åtalet mot Matts Olofssons son Johan för sitt tilltag med syskonabarnet Malin Hansdotter, som olyckligtvis hade bragt barnet om livet och hade att vänta dödsdom. Men detta protokoll är just detsamma, som utvisade Matts Olofssons förhållande till Kolamb-släkten. Vi kunna alltså anse fastställt att just denne Matts Olofssons (Kolamb) hustru var en brorsdotter till Jöran Eriksson Granö. Som husbonde på Granö nämnes åtminstone åren 1643-1648 en Jöran Eriksson, otvivelaktigt just denna »svärfars bror», men då husbonden på det andra Granö-hemmanet samma år hette Matts Olofsson, följer härav att Matts Olofsson (Kolamb) i Granö-boken icke blott blivit sammanblandad med en annan äldre Matts Olofsson utan att Matts Olofsson (Kolamb) blivit placerad på oriktig hemmansdel. Som bonde på Jöran Erikssons del nämnes 1608 en Matts Eriksson, måhända just Jöran Erikssons äldre broder och Granö-döttrarnas far. Härför talar den omständigheten, att Matts Olofsson (Kolamb) och Per Jönsson Rapp hade större skäl för sina arvsanspråk på hemmanet om de voro gifta med döttrar till en äldre broder. Ytterligare talar deras svärfars dödsår - 1638 - för detta antagande, emedan just vid denna tidpunkt efterträdes i mantalslängderna Matts Eriksson av Jöran Eriksson som husbonde. Om Jöran Eriksson säges 1643 att han var gift, hade en son och en sonhustru, men dessa ha icke kunnat identifieras.

Ett skenbart bevis för antagandet att Matts Olofssons (Kolamb) svärfar var just Matts Eriksson ingår bland protokollen från år 1689. Då ingav en Matts Olofsson Granö genom ombud den »förlikningsskrift» han år 1685 ingått med sina svågrar Jonas Persson och Carl Mattsson på Emmet hemman i Terijärvi över den andel, som Jonas hustru Margareta Matsdotter »skulle hafva af Gränö hes hemman i Löst och fast såsom ock Carl Matsson». Matts Olofsson skulle alltså varit gift med en syster till Jonas Perssons hustru Margareta Mattsdotter och till Carl Mattsson, och skulle hon således själv varit dotter till en Matts. Och då vi redan fastställt, att Matts Olofssons svärfar var en Eriks son, skulle svärfadern alltså hetat Matts Eriksson. Att det i detta fall är frågan om Matts Olofsson på Granö I och ej en hans namne på Granö I I , framgår därav, att Granö I I redan 1672 i sin helhet övergått till Jöran Pålsson. Vår Matts Olofsson var då redan en gammal man, ty redan på 1670-talet står Lars Mattsson för hemmanet och var Matts Olofsson Granös bror Anders Olofsson Kolamb född år 1624.

Flerfaldiga gånger har dock konstaterats, att benämningen »svåger» ofta användes i en vidare betydelse. Så även i detta fall, såsom ett protokoll från 1671 giver vid handen. Där anföres, att husbonden Matts Mattsson i Terijärvi hade varit på skogshygge med sitt husfolk och kom att stå nära det träd som hans piga högg ner. Oaktat pigans flerfaldiga varningar lämnade Matts Mattsson ej sin plats utan blev under trädet och mistade livet. I samband med Matts Mattssons frånfälle utreddes hans arvingar »på Gränö»: sonen Carl Mattsson i Emmet, mågen Jonas Persson, sonen Simon Mattsson samt den förstnämndes styvmor och den sistnämndes mor, änkan Margareta Andersdotter. Här ha vi nu åter samma personer från Emmet hemman, vilka vi nyss nämnde i protokollet från 1689, men detta nya protokoll kullkastar våra slutledningar från det tidigare nämnda protokollet. Matts Olofsson (Kolamb) kan nämligen ej vara gift med en syster till Carl Mattsson Emmet och till Margareta Mattsdotter, då dessa sistnämndas fader hette Matts Mattsson och vi redan fastställt att Matts Olofssons (Kolamb) svärfar var en Eriks son. Att vi ej misstagit oss härvid, visar ju även detta protokoll, ty varken Matts Olofsson eller Per Jönsson Rapp nämnas bland Matts Mattssons arvtagare och ha vi ju till ytterligare visso klarlagt att Matts och Pers svärfar var död redan 1638 och Matts Mattsson förolyckades först 1671.

En lösning på detta spörsmål finna vi om benämningen »svåger» tages i en något vidare bemärkelse. Vi kunna i så fall anse för sannolikt, att Matts Olofssons (Kolamb) svärfars »Matts» Erikssons änka, alltså Matts Olofssons och Per Jönssons svärmor, gift om sig med denna Matts Mattsson och haft med honom sonen Carl och dottern Margareta. Därpå torde »Matts» Erikssons änka ha avlidit och Matts Mattson gift om sig med Margareta Andersdotter, med vilken han hade sonen Simon. Denna hypotes giver förklaring på de i protokollen anförda arvsanspråken - även på frågan varför Simon, om han levde 1685, ej nämnes bland de andra arvingarna. I detta fall skulle alltså benämningen svåger i protokollet från 1685 beteckna hustruns halvbror och halvsystersman. Vid sammanställandet av uppgifterna om Emmet-hemman finna vi, att Matts Mattsson Granö var son till Matts Markusson Emmet.

Bland protokollen från tinget år 1674 finnes ett anförande av »Matts Olofsson i Gränö» som till synes kullkastar hela vår bevisföring om Matts Olofssons (Kolamb) svärfar. I detta protokoll omtalar »Matts Olofson i Gränö» ett köp som hans svärfar »Matts Olofson af Gränö» hade gjort om Granö hemman. Här har vi redan det tredje farsnamnet på Olof Mattssons (Kolamb) svärfar. Men då vi redan anse oss ha fastställt farsnamnet till Eriks son måste vi utgå därifrån, att protokollet från 1674 avser en annan Matts Olofsson på Granö, alltså icke vår Matts Olofsson Kolamb, och komma vi även senare att finna, att detta vårt antagande överensstämmer med fakta.

Ovanstående utredning kunna vi rekapitulera i tabellform på följande sätt:

ätteledningar1

Då livet åter vidtog efter stora ofreden, finna vi på Granö I tvenne familjer: Lars Eriksson Granö, som innehade den ena halvan, samt på den andra halvan bröderna Anders och Matts Mattsson Granö eller Klubb. Från Lars Eriksson härstammar den i Granö-boken utredda släkten och från Anders Mattsson en annan släkt Granö. Anders och Matts Mattsson Granö stodo i nära släktskap med bönderna på Granö I I , d.v.s. i dubbelt svågerskap, och skola vi nu i korthet granska böndernas på Granö I I tidigaste släktförhållanden.

Släktledningen på det andra Granö hemmanet kan dock ej utredas med samma evidens, som de tidigare relaterade, men en del riktlinjer kunna dock utletas.

Domböckerna från slutet av 1600-talet omtala som ensam husbonde på Granö I I Jöran Pålsson, död enligt historieboken 25.8.1698. Då vi sammanställa de uppgifter domböckerna och bouppteckningsinstrumenten giva oss om Jöran Pålssons familj, få vi följande uppställning:

ätteledningar2

Jöran Påhlsson torde ej på fädernet ha stått i närmare släktskap med Granö-släkten, ty han omnämnes aldrig bland Granöborna förrän han genom köp förvärvade sig hemmanet. Däremot förekommer namnet bland bönderna på Hästbacken.

Jöran Pålssons åtkomst till Granö omnämnes vid tinget 1672. Då klagade Carl Mattsson Hakkarainen, att hans moder Lisa Mattsdotter under hans minderårighet sålt hans och hans syskons arvedel av Granö till Jöran Pålsson. Vid samma tillfälle förklarade Jöran Pålsson, att han köpt den andra halvan av sin Granödel av Carl Mattssons frände Tomas Knutsson. Saken förliktes genom att Jöran erlade en ytterligare summa åt Carl Mattsson.

Om vi nu återuppta till närmare studium protokollet från 1674, där en Matts Olofsson Granö omtalar sin svärfar Matts Olofssons köp om Granö, finna vi i mantalslängderna för denna tid ett viktigt indicium. Bland Terijärvi-bönderna nämnas endast tvenne bönder vid tillnamn och dessa även efter varandra, synbarligen på samma hemman. Dessa namn äro Matts Olofsson Hakkarainen först och Matts Olofsson Granö därefter. Då vi redan konstaterat vid denna tidpunkt som husbonde på Granö I en Matts Olofsson (= Kolamb) och då vi även fastställt åtminstone åren 1643-48 på Granö I I en husbonde Matts Olofsson, finna vi nu att husbonden på det andra Granö hemmanet, Matts Olofsson, till åtskillnad från den förra kallas vid sitt eget namn Hakkarainen. Och vi torde ej misstaga oss om vi i den nyssnämnda Lisa Mattsdotter se en dotter till Matts Olofsson Granö I I .

I samband med de »signerier» den tidigare omtalade spåkvinnan Margareta Präst utförde på Granö omnämnas även Tomas Knutsson Wintur och hans mor Helga Mattsdotter, synbarligen denna Carl Mattsson Hakkarainens »frände». Vi erhålla om denna familj följande tabell:

ätteledningar3

I det nyssnämnda protokollet från 1674, där Matts Olofsson Granös svärfar Matts Olofsson omnämnes, säger den yngre Matts att svärfadern gjort köp om Granö med Jöns Mattssons i Kaustby farfar Jöns Månsson. Detta skulle tyda på, att ej ens Matts Olofsson d. ä. skulle varit son på Granö, men kan man dock även antaga att Matts Olofsson d. ä. löst ut en sin släkting. Dock torde kunna anses för givet att Jöns Månsson hörde till Granösläkten.

Några ytterligare fakta böra noteras om Granö I I . Magister Hugo Lagström har i en roteringslängd från år 1637 funnit antecknat, att Per Mattsson på Granö, själv 48 år gammal, hade en 19 årig brorson Matts Olofsson. Från tinget 1653 absenterade Matts Jönsson i Granö, som kunde vara son till Jöns Månsson.

Närmare bevis ha ej tillsvidare framkommit till stöd för följande tabell, som med anlitande av förenämnda fakta samt med de ur husbondelängderna erhållna uppgifterna i Granö-boken rekonstruerats och som därför bör tagas med reservation:

ätteledningar4

Varifrån stamfadern för den i Granö-boken beskrivna släkten - Lars Eriksson - härstammar har icke ännu kunnat utredas, men skola vi här försöka belysa spörsmålet med de upplysningar, som nu stå till buds. Uppgifter om personer med namnet Lars Eriksson har samlats från domböckerna och kunna vi sammanställa dessa personer i 4 grupper. Först böra vi notera, att Lars Eriksson Granö dog år 1708 77 år gammal, och var han således född år 1631.

I. År 1689 ingår Lars Eriksson med sin son Jakob förlikning med Per Danielsson (Rank = L. E. Granös hustrus bror) om ett nybygge.

II. År 1691-93 omtalas Lars Erikssons förvärv av Granö.

III. År 1699 anför Henrik Johansson Byskata, att hans farfar Lars Eriksson tvistat om Närvelö äng med Daniel Persson (= Rank = L. E. Granös svärfar). Men vid utredandet av släkten på Byskata hemman framgick det dock, att denna Lars Eriksson hade en son Jakob Larsson, som ärvde halva hemmanet och var han en samtida till Lars Eriksson Granös son Jakob Larsson. Lars Eriksson Byskata kan alltså ej vara identisk med Lars Eriksson Granö.

IV. Vid tinget år 1706, alltså 2 år före Lars Eriksson Granös död, uppträder »gamle mannen Lars Eriksson Keuro» som vittne i en process om Döfnäs-Keuru hemman. Lars Eriksson Keuru berättade vid detta tillfälle, att hans fader Erik (Persson) »kommit ifrån Savoland och Döfnäs hemman sig tillhandlat», vilket enl. uppgift i mantalslängden hade hänt före år 1643. Då det är möjligt, att det var Lars Eriksson Granö, som vid detta tillfälle kallades vid sitt tidigare hemmans namn, vilket processen även gällde, bör denne mans släktförhållanden även tagas i beaktande. Men Lars Eriksson Keuru är dock ej identisk med Lars Eriksson Granö, vilket framgår av följande. Vid denna process jävades Per Danielsson Rank som vittne, emedan en av svarandena, Carl Tomasson Lytts, hade hans brordotter till hustru. Nu ha vi redan tidigare bevisat, att Lars Eriksson Granö var gift med en syster till Per Danielsson Rank och skulle Lars Eriksson Granö då även blivit jävad om det skulle varit han, som uppträdde som vittne.

Mantalslängderna ha för detta arbete icke varit tillgängliga med undantag för vissa speciella år. I längden för år 1648, då Lars Eriksson Granö fyllde 16 år, omnämnes han ej och den enda person i längden med Erik till förnamn är den i punkt IV nämnda Lars Erikssons far Erik Persson Döfnäs. År 1669, då Lars Eriksson Granö var en man på 38 år, finnes i mantalslängden endast en Lars Eriksson (hemmansnamnen äro ej anförda) och är han med hustru, son och sonhustru placerad mellan bönderna på Stor- och Lill-Rank hemman. I mantalslängden 1689 ha vi på samma ställe, alltså mellan Stor- och Lill-Rank, med beteckningen »nybyggare» Lars Eriksson, sonen Jakob och hustrun (= sonhustrun) Wendelä. Då just Lars Eriksson Granös son Jakob var gift med en Wendelä och då han själv var en svåger med husbonden på Lill-Rank Per Danielsson, kunna vi anse för givet, att Lars Eriksson i mantalslängden 1689 avser just den blivande Granö-husbonden. Även kunna vi nu anse för säkert, att de i punkterna I och II omtalade Lars Erikssönerna äro identiska. Men vi kunna icke ännu anse för säkert, att Lars Eriksson i 1669 års mantalslängd är Lars Eriksson Granö, ehuru namnet är placerat på samma ställe i längden, ty Lars Eriksson Byskatas hemman kan ej med visshet påvisas i längden och det säges uttryckligen, att Lars Eriksson Byskata själv brukat sitt hemman i Terijärvi.

Den älsta säkra uppgiften om Lars Eriksson Granö finna vi i ett protokoll från år 1710, då hans son Jakob Larsson kräver av sin morbror Per Danielsson Rank en arvslott, som tillfallit fadern vid ett år 1688 upprättat arvsskifte. Alla domböcker från Kronoby tingslag under 1600-talet stå ej till forskarnas disposition, men sedan de konserverats är det möjligt, att nya upplysningar belysande denna fråga framkomma eller att någon notis i verifikaten ger lösningen. Tillsvidare kunna vi endast säga, att Granö-stamfadern Lars Eriksson ej är identisk med Lars Eriksson Byskata eller med Lars Eriksson Keuro, utan har han genom sitt giftermål som nybyggare kommit på Lill-Rank hemman före år 1688.


Genos 11(1940), s. 48-57

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1940 års register | Årgångsregister


Genos articles published by and copyright The Genealogical Society of Finland
The original article can be found here

Personal tools
blog comments powered by Disqus