SFHS Topmenu: Finlander | SFHS | Repository | Talko | DEE |

Genos 1940 vol 11 11 9.htm

From SFHS

Jump to: navigation, search

Genos 11(1940), s. 9-12 (Släkten Lunelunds härstamning)

GENOS

- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Lunelunds härstamning1.

H. Holmberg

Under mina forskningar i Österbottens kyrkoböcker angående min egen släkt stötte jag mot slutet av 1700-talet rätt ofta på hemmansnamnet Lunelund i Kvevlax kyrkoby. Detta namn bäres ju även av en släkt i Helsingfors. Namnet återfinnes på det blad av Finlands ekonomiska karta, som återgiver Vasa-trakten. Hemmanet är beläget 3 km söder om Kvevlax kyrka i Majorna, en del av kyrkobyn, österom landsvägen från Kvevlax till Veikars i Korsholm. Enligt benäget meddelande av folkskolläraren K. V. ÅKERBLOM i Kvevlax delades på 1690-talet 1 mantals hemman i Kvevlax by uti två hälfter mellan bröderna Erik Mattsson och Per Mattsson. Eriks del fick namnet Ahl och Pers del namnet Svan. Lunelund hemman utgör hälften av Ahl skattehemman. Vid storskiftet på 1760-talet utflyttades Svan hemman helt och hållet till två ställen i sydväst och söder i byn. Också hälften av Ahl hemman eller 1/4 mantal flyttades ut till Majorna. I sitt arbete »Kvevlax historia», Vasa 1923, s. 90, framhåller ÅKERBLOM, att ordinarie lantmätaren Nils Ekholm, som påbörjade storskiftet i Kvevlax by, för sitt arbete erhöll 1,587 daler kopparmynt, vilken summa han använde till inköp av 1/4 mantal av Ahl hemman. Av Mustasaari häradsrätts protokoll 7.12.1764 § 2 (Landsarkivet i Vasa) framgår, att säljare var avlidne brukspatronen Erik Arners från Kimo bruk änka Catharina Oxe. Köpebrevet var daterat den 19 augusti 1762 och köpeskillingen steg till 3,500 daler kopparmynt. Ekholm flyttade sedan gården på Ahl hemman till Lunilund i Majorna, där han bosatte sig på en liten vacker kulle invid Kyro älv. Det stora fähuset, som är uppmurat av gråsten, lät han uppföra. I södra väggen läses N. E. 1774. I ett meddelande till författaren av denna uppsats har Åkerblom ytterligare påpekat, att Ekholm torde hava givit stället namnet Lunelund (= lugna lunden). Det benämnes i 1775 års jordebok Ahl eller Lonelund och utgör då 7/24 mantal. Angående tolkningen av namnet må nämnas, att prof. T. E. Karsten i Svensk bygd i Österbotten framställt en annan teori[2], mot vilken Åkerblom dock anför, att namnet bildats under påverkan av Kvevlaxmålet, där verbet lugnar antagit formen lunar och att ett ortnamn Lunfare angivande en kanal i Kyro älvs delta även utvisar, att ordet lugn är i fråga. I fråga om hemmanets vidare öden må nämnas, att Ekholm den 14 april 1768 inköpte 25/96 mantal av Hjort skattehemman i Majorna och förenade det med Lunelund. Gården tjänade en gång på 1770-talet som tingsstad. Redan den 29 mars 1777 sålde Ekholm emellertid både Lunelund och Hjort hemman för 32,000 daler kopparmynt åt bönderna Anders Nilsson och hans svärfar Matts Mattsson Torrkulla från Kronoby (Mustasaari häradsrätts protokoll 20.11.1780 § 38). Denne Anders Nilsson blev stamfader för släkten Lunelund i Helsingfors. Det är hans förfäder, som i det följande skola behandlas, likasom hans hustrus Maria Mattsdotters härstamning.

Under senare hälften av 1600-talet fanns i Överbråtö by av Kronoby socken en bonde Hans på Cronlund hemman. Han hade en son Nils, född år 1680, troligen i september månad och död enligt kommunionboken 1764, enligt de avlidnas bok den 21 oktober 1761. Han var gift med Margareta Johansdotter, född den 1 januari 1684 och död den 2 mars 1755. De hade i sitt äktenskap två söner Johan, född i april 1703 och Nils, född 1705. Johan, död den 3 januari 1768, gifte sig med Maria Jacobsdotter, född troligen i januari 1703 och död den 12 april 1769. I detta äktenskap föddes åtminstone nio barn av vilka dock blott två blevo vid liv och fortsatte släkten. Den yngre sonen Nils gifte sig 1729 med Margareta Mattsdotter, men bortflyttade snart därpå från hemmanet. Uppgift om makarnas dödsår har jag ej kunnat erhålla. De hade i sitt äktenskap under åren 1730-1743 åtminstone sex barn, av vilka sönerna Anders och Johan nådde myndig ålder. Denna äldre son Anders är just samme Anders Nilsson, som år 1777 flyttade till Lunelund i Kvevlax.

Anders Nilsson Cronlund, född i Kronoby den 14 oktober 1739, ingick den 7 juli 1765 äktenskap med Maria Mattsdotter Torrkulla, född i Kronoby den 17 maj 1749. De kommo till sitt nya hem jämte hustruns föräldrar och sina fyra barn. Av deras åtta barn hade hälften dött under vistelsen i Kronoby. Under den tid de voro bosatta i Kvevlax dogo ytterligare två, men samtidigt ökades barnskaran med icke mindre än tio barn, av vilka dock blott en son och en dotter blevo vid liv. De övriga avledo före uppnådd femton års ålder. Sonen Mathias, född i Kvevlax den 27 februari 1787, fortsätter släkten Lunelund. En äldre broder Nils, född i Kronoby den 3 augusti 1767, dog den 17 maj 1833. Anders Nilsson avled den 21 februari 1813 och Maria Mattsdotter den 4 oktober 1808 båda i Kvevlax.

Även Maria Mattsdotters förfäder hade länge varit bofasta i Kronoby, där redan år 1650 i Påras by nämndes en bonde Niels Mårthensson Torrkulla på 1 mantals hemman och 1690 i samma by Mattz Andersson Tårrkulla på 1 mantals kronohemman. Den sistnämnde hade en son Matts Mattsson Torrkulla, född den 27 februari 1691 och död i Kronoby den 10 maj 1764. Han var gift med Malin Hansdotter född 1690 och död 1764. Deras son Matts föddes den 23 februari 1715 och dog i Kvevlax den 12 augusti 1790, dit han, som ovan anförts, överflyttat med hustru, svärson och dotter. Matts Mattsson Torrkulla gifte sig den 28 oktober 1744 med Elsa Hansdotter Björck, född i Kronoby den 20 maj 1727 och död i Kvevlax den 18 november 1787. Makarna hade i sitt äktenskap tre söner, vilka alla dogo i späd ålder, och fyra döttrar, av vilka två nådde myndig ålder. Den äldre Maria ingick, som ovan nämnts, äktenskap med Anders Nilsson Cronlund-Lunelund. Härmed är släktens härstamning på fädernet och på mödernet utredd.

Här må ännu avslutningsvis nämnas, att Mathias (Matts) Andersson Lunelund eller Ahl dog den 18 april 1848. Han var torpare på Lunelund hemman i Majorna i Kvevlax by. Han gifte sig första gången den 30 november 1810 med Maria Johansdotter Svan, född i Kvevlax den 3 september 1785 och död den 25 november 1821 samt efter hennes död andra gången med Lisa (Elisabeth) Mickelsdotter Åman, född den 4 mars 1795. I första giftet hade han tre söner och tre döttrar, men av dessa dogo sönerna och en dotter i tidig ålder, i andra giftet åter tre söner och tre döttrar, av vilka en son och en dotter blevo vid liv. En av Matts Anderssons ättlingar i andra led var Johannes Lunelund, född i Vasa den 12 november 1849, student 1868, fil. kand. 1874, t.f. kollega i matematik och naturkunnighet i Vasa och Viborg åren 1875-1877 samt utnämnd till ordinarie lektor i dessa ämnen vid svenska fruntimmersskolan i sistnämnda stad den 1 september 1877. Han avled som pensionerad yngre lektor i Helsingfors den i augusti 1926. I sitt äktenskap med Hanna Helena Wegelius, född i Kronoby den 21 november 1852 och död i Helsingfors den 29 mars 1922, hade han sonen Harald Wilhelm, släktens nuvarande huvudman, född i Viborg den 27 juli 1882, och sedan 1930 e. o. professor i fysik vid Helsingfors universitet.

Noter

[1] För de historiska uppgifterna angående hemmanen i Kvevlax socken står författaren i tacksamhetsskuld till folkskolläraren K. V. ÅKERBLOM i Kvevlax, som besvarat till honom riktade förfrågningar och lämnat utdrag ur sina rikhaltiga samlingar över Österbottens historia. Han har även uppmärksamgjort mig på släktens inflyttning till Kvevlax från Kronoby och därigenom underlättat de vidare forskningarna i avskrifterna av kyrkböckerna i Finlands riksarkiv. Då under rådande förhållanden allt äldre arkivmaterial varit förlagt på annan ort hava de av ÅKERBLOM lämnade uppgifterna varit av ovärderlig nytta för utarbetandet av denna korta studie över släkten Lunelunds härstamning. Även kyrkoherden i Kronoby har med stort tillmötesgående besvarat gjorda förfrågningar.

[2] Anf. arb. I I , 1923 s. 105. Namnets härledning oklar. Då fornsvenska luna har betydelsen av bl.a. infall eller nyck och lund=lynne, lundas=tiga av ondska, vore tolkningen »en, som tiger av onda nycker?»

En annan tolkning kunde tänkas, om förleden Lone (Lune) återginge på ett finskt Luodeneva =flödvattensmosse, varvid lund vore ett senare tillägg med betydelsen skogsdunge.

Selostus.

Kolme kilometriä länteen Koivulahden kirkosta sijaitsee Lunelund niminen tila, joka usein mainitaan 1700-luvun lopulla. Se käsittää puolet 1690 lohkaistusta silloisesta 1 mantt. verotilasta. Tila joutui perinnönjaossa Erik Matinpojalle, joka antoi sille nimen Ahl. Myöhemmin tämäkin verotila jaettiin ja toisesta osasta syntyi Lunelund niminen talo. Isonjaon yhteydessä maanmittari Nils Ekholm osti tilan toisen osan ja yhdisti sen Lunelundiin. Ekholm omisti nämä 7/24 mantt. suuruiset talot v:een 1777, jolloin hän möi ne 32,000 kuparitaalarin hinnasta talolliselle Antti Niilonpojalle ja tämän appi-isälle Matti Matinpoika Torrkullalle Kruunupyystä. Antti Niilonpojasta polveutuu Lunelund-suku. Esi-isät olivat talollisia Kruunupyyn pitäjän Överbråtön kylän Cronlundin talosta. Kirjoittaja selvittää suvun alkuperän 1600-luvulta lähtien. Antti Niilonpoika solmi avion Maria Matintytär Torrkullan kanssa ja otti Pohjanmaalla yleisen tavan mukaan sukunimekseen talon nimen. Esitettyään Torrkulla-suvun polveutumisen kirjoittaja selostaa lopuksi Lunelund suvun sivistyshaaraa, jota nyk. edustaa professori Harald Wilhelm Lunelund, s. 1882.


Genos 11(1940), s. 9-12

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1940 års register | Årgångsregister


Genos articles published by and copyright The Genealogical Society of Finland
The original article can be found here

Personal tools
blog comments powered by Disqus